en liten bloggsemester

| Allmänt
Hörni! Jag tar era otroligt kloka ord till mig och tar några dagar från bloggandet för att samla lite kraft samt kreativitet. Jag har en hel del att göra ju innan julledigheten, så om cirkus en vecka, MAX, återkommer jag med nya inlägg. Hoppas ni vill fortsätta följa mig då!

Tills dess får ni jättegärna följa mig på instagram/twitter där jag heter @juliagjohansson eller snapchat där jag heter @dropdeadcolour! : ) 

Stor kram <3
LÄMNA EN KOMMENTAR      


hello monday! ❣

| Allmänt
Hallå måndag! Jag är så gott som återställd från förkylningen, vilket känns härligt! Nu är det inte alls många skoldagar kvar tills jag åker hem till familjen ett par veckor över jul och nyår, alltså det ska bli så härligt att det inte ens finns ord som beskriver?! I need this. Har ni några planer för jullovet om ni nu har lov? Eller vad ska ni hitta på under er ledighet? 
 
 
Jag ska faktiskt jobba både julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen vilket jag är superglad för! Speciellt för nyår, glad över att slippa allt som heter alkohol och social press. Nej tack, då sitter jag hellre på jobbet. 

 
Den här typen outfiten är typ det enda jag bär just nu, tjocka gosiga tröjor med lång plisserad kjol. Med strumpbyxor förstås! Snyggt, varmt och bekvämt. Win!
 
Haha, ser ni förresten min stativlösning i spegeln? En hög med böcker... haha! Jag har inte tagit hem mina stativ till Skåne än, men jag borde verkligen göra det när jag åker hem efter jul. Men ändå, bra lösning? 

 
Tack för alla fina svar igår, kändes mycket bättre efter att ha läst era kloka ord! 

Hoppas ni får en superduperfin dag och start på veckan!
Kram : ) 
LÄMNA EN KOMMENTAR      


it's in the details

| Allmänt
 
1 / 2 / 3 / 4 / 5 / / 7 
 
Några favoritaccessoarer som jag gärna ägt, hur fina är inte MK örhängena egentligen? Tomten? Sen är ju halsduken bara föör fin, har länge suktat efter den. 

*Innehåller adlinks

Kram!

hårtips!

| Allmänt
Hallå hörni! Är allt fint med er? Idag tänkte jag tipsa om en produkt som typ räddat mitt hår, jag har nämligen hittat ett torrshampoo som faktiskt fungerar, på riktigt! De jag testat tidigare har bara känts kladdiga och konstiga i mitt hår, och definitivt inte fått det att se fräschare ut. Detta har lett till att jag tvättar håret allt för ofta, jag HATAR att gå med smutsigt hår.

 
MEN den här produkten har ändrat på den saken, hurra! Jag hittade den efter många onlinesök efter det BÄSTA torrshampoot, och jag är såå nöjd. Produkten heter Sachajuan "Volume powder" och känns lätt och fräsch i håret. Kostar ungefär 140kr, åtminstone på Åhlens! 
 
 
Nu kan jag tvätta mitt hår mer sällan igen, vilket gör att det slipper slitas så fort, hurraaa!

tipstipstips
Kram

oh sunny day

| Allmänt
Hurra säger jag bara! Det har varit klarblå himmel och sol här i Malmö i veckan, jag bara njuter. Äntligen riktig höst! När det är såhär vackert är hösten nog min favoritårstid. Hur är det vädret hos er? Bra hoppas jag. Igår hade jag en sisådär bra dag, men min nya chockrosa kappa livade upp stämningen.
 
 
Dessutom fick jag med mig en bukett rosor hem, för endast 20 kr! Har ni hört något liknande, jag kunde bara inte låta bli! Hade inte tänkt fylla på med nya blommor nu, eftersom jag ska iväg på torsdag och vara hemifrån drygt en vecka men ack... kunde bara inte hålla mig ifrån!
 
 
 
Har dessutom snöat in mig helt på ljudböcker. Älskar att få försvinna in i någon annans berättelse och tankar, det är så rogivande på något sätt. Har precis lyssnat klart på Alex Schulmans bok "Glöm mig". Fantastiskt bra, 5/5 stjärnor. Ni bara måste läsa/lyssna på den. 
 
 
Kram

att bli sviken av en förälder

| Allmänt
Idag tänkte jag skriva om något som jag tycker är otroligt jobbigt och som jag kanske helst egentligen inte pratar om så mycket. Jag har lovat mig själv att min blogg ska vara ärlig och naken, jag vill inte dölja det svåra i mitt liv och romantisera min vardag på något sätt, jag vill vara jag annars får det vara. Jag har i mitt liv, så länge jag kan minnas, mått väldigt dåligt i perioder. Jag har lärt mig vad ren och skär ensamhet är; att livet är något en går igenom ensam och att aldrig förlita sig helt och hållet på en annan människa. Jag har skadat mig själv och andra, men jag har också blivit skadad av andra vilket har lett till att jag isolerat mig både fysiskt och psykiskt. Jag har som ett slags skyddande lager runt min själ som ingen kan ta sig igenom. Det finns ingen som sett alla mina sidor, ingen som känner mig fullt ut. Nu tänker ni säkert att så är det väl med alla människor, att det finns sidor av en som aldrig visas för någon annan, men jag menar mer djupgående än så. Jag är som en fasad och den riktiga jag finns någonstans långt därinne. Bortglömd och rädd.  

Jag har lärt mig hur man går vidare efter att ha fått sitt hjärta krossat eller efter att ha blivit sviken av en vän. Vad jag inte har lärt mig är att hantera att bli sviken av sin förälder. Den person man har närmast band till, den person som alltid kommer finnas där. Den person som alltid kommer att älska en villkorslöst och finnas där varenda minut, varenda dag, varenda år. Åtminstone är det den bild jag haft av vad en förälder är, men har visat sig vara fel många gånger. I takt med att jag blivit äldre och mer medveten om mitt liv och min situation så har jag insett att saker inte är vad jag trott. Jag som alltid tänkt att jag och min förälder haft en sån nära och unik relation har fått inse att det inte alls är så. 
 
 
I min tonår när jag mått som sämst har jag många gånger skrikit efter hjälp och i desperation uppenbart skadat mig själv och hotat med att jag ska gå och ta livet av mig för att få någon slags respons. Jag har gjort så om och om igen för att det är först då som min förälder reagerat, någorlunda åtminstone. Jag har varje gång landat i mina skuldkänslor, hur kunde jag göra så mot min förälder som bryr sig så mycket? Det är ju mig det är fel på, jag bara överdriver och söker uppmärksamhet. Jag har skyllt det faktum att jag lidit av psykisk ohälsa på mig själv, i flera, flera år och mitt i allt det hemska är jag glad att jag insett att det verkligen inte stämmer. 

I våras satt jag på BUP-akuten med min bästa vän, jag ville inte leva. Läkaren som tog emot mig där sa förvånat till mig att hon inte förstod att jag var där med min vän, och inte min förälder. Hon sa att en riktig förälder hade satt sig i bilen och åkt dit till mig med detsamma, oavsett hur många mil det handlade om. Det fick mig att öppna ögonen, förstå o inse att det är något som inte stämmer. 
 

Jag är nu 18 år gammal. Jag har lärt mig att hantera mitt mående så gott jag kan, har självdiagnoserat mig själv och utifrån det försökt göra saker som ska hjälpa mig. Jag mår i perioder fortfarande så dåligt att jag känner att jag inte vill leva och känner fortfarande att min förälder inte tar det seriöst. Jag blir fnyst åt, bedd att sluta tänka på mig själv så mycket och ignorerad. Jag blir tillbedd att gå ut mer i solen, börja med yoga eller äta mer vitaminer, för det hjälper nog. Jag blir ofta så frustrerad att jag bara vill skrika, jag kan ju verkligen inte förstå hur en förälder kan vifta bort det faktum att ens barn inte längre vill leva. Jag kan inte tro att det är sant, vill inte tro att det faktiskt händer mig. 

Jag tycker att det är otroligt jobbigt att vara hemma hos vänner som lever i kärnfamiljer, i trygga familjekonstellationer. Jag blir i sådana situationer genast fylld av tung sorg, avund och uppgivenhet. Varför kan inte det vara mitt liv? Varför kan inte min förälder omfamna mig, prata med mig och framförallt lyssna. Varför kan inte min förälder komma och hämta mig när jag säger att jag tänker på hur jag ska ta mitt liv, att jag redan skrivit avskedsbrevet. Varför?
 
 
Nu blev det en väldigt lång och jobbig text, hurra till dig som tagit dig hela vägen till slutet. 
Nu tänkte jag fråga er, om någon utav er har fått uppleva samma sak i era liv? Dela jättegärna med er av era erfarenheter, jag behöver all stöd jag kan få. Jag vill inte vara ensam i detta. Skriv en kommentar eller maila mig på juliagjohansson@hotmail.com
 
Stor kram!
 

| Allmänt
 

moodboard

| Allmänt
 

pinchos night

| Allmänt
Hej! Är vi redan framme vid onsdag? Jag som precis tänkte precis skriva "härliga tisdag". Nåja, jag är mätt och belåten och hemkommen från middag med min fina vän Nora. Vi bestämde oss för att gå till pinchos som jag besökt ett par gånger i olika städer. Jag bara ÄLSKAR konceptet, inredningen och maten.
 
 
Hade lätt kunnat inreda mitt framtida hem precis som det ser ut på pinchos; lite cirkus feeling med mycket rött och sammetsmaterial. Fantastiskt!
 

Har ni varit där och vad tycker ni isånnafall? Har hört både bra och dåligt, men själv tycker jag som sagt att det är ett riktigt coolt ställe. 
 
 
Kram